21/10/2023

"Me tahdomme nähdä enemmän perustuloyhteistyötä Pohjoismaiden kesken. We want to see more Basic Income cooperation between the Nordic countries.”

Vi vill se mer samarbete i Norden kring basinkomst”

De nordiska basinkomströrelsernas samarbete är fortfarande i sin linda men både Jan Jäger från Sverige och Jouko Hemmi från Finland hoppas att det fördjupas. De nordiska basinkomströrelsernas samarbete är fortfarande i sin linda men både Jan Jäger från Sverige och Jouko Hemmi från Finland hoppas att det fördjupas. Foto: Peter Al Fakir 

De nordiska basinkomströrelserna har stor nytta av att samarbeta över gränserna. Det tror två eldsjälar från Sverige och Finland som Syre träffade för ett samtal om hur man kan öka medvetenheten kring basinkomst i Norden. 

Det är lunchtid på Stockholms central. Med den stora klockan och alla människor som stressar runt för att hinna med något möte är det en perfekt plats för att diskutera basinkomst och arbetskritik. På plats finns Jouko Hemmi, basinkomstaktivist från Finland och initiativtagare till Bien Norden, samt Jan Jäger, före detta partiledare för Basinkomstpartiet. -  Det finns basinkomströrelser aktiva i alla de nordiska länderna. Men jag skulle vilja se att det fanns mer kraft och stöttning bakom oss. Det kan vi få genom att samarbeta mer tillsammans, något som jag vill utveckla, säger Jouko Hemmi, hemmahörande i Åbo, som dagen till ära har på sig en keps med de svenska tre kronorna på huvudet. 

Han var en av medgrundarna till Bien (Basic income earth network) Finland som startades under 2011. Sedan dess har han åkt runt på olika konferenser, nätverkat och försökt att sprida kunskaper kring basinkomst. 

Idén till ett nordiskt samarbete började spira redan 2019 då nordiska basinkomstaktivister träffades på en basinkomstkonferens i Oslo. Då var ett av hugskotten att man borde skriva en gemensam basinkomstpamlett, vilket också skedde två år senare, något som Syre tidigare har rapporterat om.

Några av de publikationer och essäer som personerna bakom det nordiska initiativet till ett gemensamt samarbete kring basinkomst har skapat Några av de publikationer och essäer som personerna bakom det nordiska initiativet till ett gemensamt samarbete kring basinkomst har skapat. Grafiken på foldern har Jan Jäger gjort. Foto: Peter Al Fakir 

Några av punkterna handlade om hur basinkomst skulle kunna underlätta på en osäker arbetsmarknad och vilken roll fackföreningar skulle kunna få om basinkomst infördes. Men också om basinkomst som ett svar på hållbarhetsmålen i Agenda 2030, för att kunna arbeta för att utplåna hungern och stärka de demokratiska institutionerna, vilket i sin tur skulle kunna leda till mer fred i världen. 

 – Jag har en bakgrund inom turistbranschen och det ligger mig varmt om hjärtat med samarbeten mellan personer från olika länder. Bien Norden var en spontan tanke från mig som jag presenterade och som många tyckte skulle vara en god idé, säger Jouko Hemmi. 

Målet med pamfletten var att få upp basinkomst på dagordningen och dela ut den till Nordens alla regeringar, samt Nordiska rådet. 

– Det finns så mycket resurser, experter och kunskaper i basinkomst i alla de nordiska länderna. Det här är frågor som påverkar hjärtat av politiken med områden som det sociala, kultur och ekonomi, säger Jouko Hemmi. 

Basinkomst som svar på AI 

Osäkerheten för många arbetstagare idag vad gäller gig-ekonomi och riskerna att hamna i det så kallade prekariatet, är bara ett av de spörsmål som basinkomst skulle kunna vara ett svar på. Ett annan är hur vi ska tackla automationsprocessen på framtidens arbetsmarknad när fler jobb tas över av robotar. Den diskussionen är brännhet i och med att AI nu redan har börjat vända upp och ned på hur företag på den globala marknaden ser på sina anställda.

Jan Jäger, som är ett av Basinkomstpartiets fyra språkrör, tycker sig se hur automationen rycker undan mattan för många yrkesgrupper. 

 – Jag arbetar som grafiker och i min bransch började förändringarna redan för flera decennier sedan när vi gick över till att använda datorer. Det är många som arbetar inom industrin som råkar ut för det här när allt mer automatiseras. Det känns som att allt fler jobbar med automatisering idag och inte med att producera, säger Jan Jäger. 

Han har själv precis blivit av med jobbet som partiledare i Basinkomstpartiet, en roll som har tagits över av en AI kallad Stella och som är Sveriges första AI-partiledare, vilket Syre har skrivit om. Men det verkar han bara tycka är en intressant utveckling.                                       

– Vi på Basinkomstpartiet har en annan rolig grej på gång. Det är en applikation som visar hur man kan finansiera införandet av basinkomst. Man kan gå in själv och omfördela resurser och skapa sin egen stadsbudget, säger Jan Jäger.

Jan Jäger och Jouko Hemmi försöker hålla igång den nordiska tanken inom basinkomströrelserna genom att hålla kontakten och genom att träffas när det går Jan Jäger och Jouko Hemmi försöker hålla igång den nordiska tanken inom basinkomströrelserna genom att hålla kontakten och genom att träffas när det går. Foto: Peter Al Fakir 

Nästa stora reform?

Just hur man ska finansiera basinkomst brukar annars vara det första folk frågar om, berättar Jan Jäger, som tycker att det är på tiden att vi diskuterar de här frågorna på allvar.

 – Det är självklart att vi borde titta på vad som är nästa steg för samhället. Vi har historiskt sett genomfört stora reformer som gratis sjukvård och skola, då borde vi kunna titta på automatiseringen och se hur många jobb som kommer att försvinna. Ska vi ständigt försöka hitta nya jobb för de som förlorar jobben eller börja tänka att vi kan ta ut den produktionsökningen i ledighet och frihet? 

Han var till en början tveksam inför konceptet med basinkomst, men ju mer han läste på, desto mer tyckte han att det var en god idé. 

– Barnen är stora nu och jag har mer fritid. Jag ville först engagera mig i välgörenhet, men det finns något som inte känns bra med välgörenhet, att det ens ska behövas, och då var det någon som föreslog att jag skulle engagera mig för basinkomst, säger Jan Jäger, som har hållit på nu i dryga sex år. 

Nordisk basinkomströrelse 

Fortfarande ligger det nordiska basinkomstsamarbetet i sin linda. De hörs ibland via telefon och träffas även, så som denna gång, för att diskutera gemensamma frågor. Vad gäller genomslaget för basinkomst i de olika länderna tycker både Jan Jäger och Jouko Hemmi att det skiljer sig åt. Både Sverige och Norge har en väldigt konservativ syn på arbetsmarknaden. Här är det arbetslinjen som råder allena. 

– Jag tycker att man i Finland har kommit så otroligt mycket längre än i Sverige. Det finns en större medvetenhet, säger Jan Jäger. 

Jouko Hemmi nickar: 

– Det stämmer men jag tycker att intresset har falnat något på senare tid. Politikerna talar inte längre om det och tidningarna skriver inte på samma sätt som under perioden då Finland hade sitt pilotprojekt med basinkomst. 

Det finska projektet sjösattes 2017 och var då världens enda riksomfattande och statligt finansierade, vilket uppmärksammades stort internationellt. Det tvååriga programmet omfattade 2 000 arbetslösa i åldern 25 till 58 år, som redan erhöll arbetslöshetsunderstöd av Folkpensionsanstalten, motsvarighet till svenska Försäkringskassan.

 – Det var inte ett riktigt basinkomstförsök egentligen. Det ekonomiska stödet var för lågt och de som deltog var långtidsarbetslösa. Vi som tillfrågades som experter innan försöket föreslog att de måste ha ett bredare urval av grupper, särskilt studenter, frilansare och småföretagare, säger Jouko Hemmi, med eftertryck för att visa sitt missnöje. 

– Även om det inte var ett äkta basinkomstförsök visade det att man kunde få till stånd psykiska hälsoeffekter och på så sätt var det bra. Det blev väldigt väl utvärderat och alla parametrar blev ju bättre, även att de arbetade mer ju längre projektet pågick, fortsätter han. 

– Om man jämför med Sverige är det mycket hårdare att nå ut med basinkomst. Det finns väldigt lite debatt kring frågan. En jämförelse är när jag var på konferensen i Tammerfors i Finland var presidenten Tarja Halonen där. Det skulle aldrig hända i Sverige, och det är en av orsakerna till att vi försöker lyfta basinkomstfrågan för att få politiker att tala om det, säger Jan Jäger. 

Talat med politiker 

Jouko Hettar att han har blivit bjuden till parlamentet i Helsingfors för att tala om basinkomst med några politiker. 

– Det var faktiskt Centern som bjöd in mig. Man kan tycka att det skulle vara Vänsterförbundet eller De gröna som skulle vara intresserade och inte Centern. Men de har börjat att intressera sig, kanske för att deras väljare står inför utmaningar när jobben försvinner på landsbygden. 

Jan Jäger fyller i: – Jag tror att finländare är lite mer öppna, mer agila och flexibla än i Sverige. Det finns dock ett stort motstånd inbyggt i samhället eftersom det är många människor som är ekonomiskt beroende av det system som vi har idag, tjänstemän och politiker som får sin inkomst från ekonomisk otrygghet. – 

Jag menar, man skulle behöva göra sig av med väldigt mycket byråkrati, många beslutsfattare skulle bli överflödiga, när hela den delen av politiken som går ut på att fördela resurser till olika grupper försvinner. 

Båda representanterna från de nordiska basinkomströrelserna tycker att det finns ett underskott på information kring basinkomst. Här menar de att det finns ett upplysnings- och folkbildningsarbete kvar att göra. 

 – Det är i stort sett bara Syre som bevakar den här frågan, säger Jan Jäger.

– Man kan ställa frågan om varför våra medier och våra största tidningar inte rapporterar mer kring basinkomst och varför de inte följer upp de stora framgångarna med olika basinkomstpiloter som just nu genomförs runt om i världen. Det tycker jag är en stor brist för demokratin, säger Jouko Hemmi. 

Han menar att det här är ett ständigt tema som diskuteras när Bien Finland träffas. 

– Varför är det så många länder utanför Norden som har gått mycket längre, som exempelvis i Kanada. 

Vad blir nästa steg för det nordiska samarbetet kring basinkomst? 

– Jag är pensionär och skulle önska att någon skulle vilja ta över stafettpinnen, säger Jouko Hemmi. 

Fakta: Här hittar du de Nordiska Bien-föreningarna: 

Island:  www.borgarlaun.is, Sverige:www.biensverige.se,                                              Finland:  www.perustulo.org,                                                                         Danmark:www.basindkomst.dk, Norge:www.biennorge.no                                                                                                                                    

Här kan du läsa mer om Nordens första pamflett om basinkomst. Här kan du läsa basinkomstpamfletten: https://tinyurl.com/NordicBIEN

31/05/2023

Pyterlahden kartano Virolahdella



Pyterlahden kartano Virolahdella – menneisyydestä nykypäivään

Pyterlahden kartano rakennettiin 1692, ja se on Suomen eräs vanhimpia asuttavana olevia puisia rakennuksia. Se on saneerattu moneen kertaan. Johan Carl Ludvig Engel suunnitteli taloon 1830-luvun lopulla mittavan remontin, josta näkyvimpinä muistoina ovat vanhan puutarhan puolen pylväät ja hiekkakäytävät. ”Hän työskenteli vuodesta 1816 Suomen suuriruhtinaskunnassa. Hänen arkkitehtuurinsa edusti uusklassista empiretyyliä. Engel loi pääkaupungiksi korotetulle Helsingille monumentaalikeskustan ja toimi koko suomalaisen rakennustaiteen suunnannäyttäjänä 1800-luvun alkupuoliskolla.” (Wikipedia)

Kartano oli alunperin Ruotsin kuningatar Kristiinan lahjoitustila. Tilalla ovat asuneet tunnetut aikalaissuvut, kuten Ekesparre, Pulsen ja Govenius.  Varsinainen mahti-isäntä oli Anton Mäkelä.  Nakari-suvun haltuun tila päätyi v. 1908.

Monen vaiheen jälkeen kartano on päätynyt Kyllikki Räsäsen ja Jorma Hemmin haltuun. Siellä on järjestetty useita tapahtumia, kuten syntymäpäiviä, näyttelyitä ja konsertteja. Monena kesänä kartanolla on toteutettu kirpputori niin kuin nytkin. Torilla myydään sekä vanhaa tavaraa että kohtalaisen uuttakin. Myös puistometsä on maínitsemisen arvoinen.

Vierailijat ovat lämpimästi tervetulleita nauttimaan myös majoituksesta kartanossa.


Pyterlahti mansion in Virolahti - from the past to today

Pyterlahti mansion was built in 1692, and it is one of the oldest wooden residential buildings in use in Finland. It has been renovated several times. Johan Carl Ludvig Engel planned a major renovation of the house in the late 1830s, the most visible memories of which are the columns and sand walkways on the side of the old garden.

Johan Carl Ludvig Engel worked from 1816 in the Grand Duchy of Finland. His architecture represented the neoclassical empire style. Engel created a monumental center for Helsinki, which was elevated to the capital, and acted as a trendsetter for the entire Finnish architectural art in the first half of the 19th century.”  (Wikipedia)

The mansion was originally the donation estate of Queen Kristina of Sweden. Well-known contemporary families, such as Ekesparre, Pulsen and Govenius, have lived there. The actual grand host was Anton Mäkelä. The mansion ended up in the possession of the Nakari family in 1908.

After many stages, it has ended up in the possession of Kyllikki Räsänen and Jorma Hemmi. Several events have been organized in the courtyard, such as birthdays, exhibitions and concerts. In many summers, a flea market has been held at the mansion, just as it is now. Both old and relatively new goods are sold there. The park forest is also worth mentioning.

Visitors are warmly welcome to also be accommodated at the mansion.

  

Kartanon pergola on rajattu puisilla rakenteilla, joita pitkin köynnöskasvit kiipeilevät.           Veljeni Jorman ottama kuva Jouko-veljestään elokuussa 2022.

The mansion's pergola is bordered by wooden structures along which climbing plants climb.    My brother Jorma's picture of me in August 2022.

 
Pyterlahden kartanon erikoisuus: 100-vuotta vanha, hyvin säilynyt lasten leikkimökki. 
The specialty of Pterlahti mansion: a 100-year-old, well-maintained children's playhouse.

 

                                                                                                    
    Portaat  pihapuutarhaan.   
Stairs to the courtyard garden.

      Pyterlahden kartano syyskuussa 2011. Kuva on otettu pihalta.   
The picture of Pyterlahti mansion from the yard, September 2011.
 

   Talon  kahden kerroksen yhteensä noin 500 m2:n  tilasta tässä pari alakerran huonetta.    Picture of  two ground floor rooms' interior of the house that have a total of about 500 m2 of space.   


 
Näkymä olohuoneesta taustalla olevaan ruokailuhuoneeseen. 
View from the living room to the dining room in the background.
                                                                   

 

Kirpputori kartanon vanhassa aitassa. Kuva alkukesällä 2023. 
Flea market in the mansion's old shed. Photo in early summer 2023.


 
Kirpputoria kartanon galleriassa, samaan aikaan kuin yllä olevassa aitassa.
 Part of flea market in this mansion gallery, same time as in the shed above.